Globala plastföroreningsförhandlingar som hålls i Busan: utmaningar och förhoppningar samexisterar

Global Plastic Pollution Governance-förhandlingar som hålls i Busan: utmaningar och förhoppningar samexisterar

Från den 25 november till den 2 december 2024 hölls den femte sessionen i FN:s mellanstatliga förhandlingskommitté för plastföroreningar (INC-5) i Busan, Sydkorea, vilket återigen uppmärksammade utvecklingen av förvaltningen av plastföroreningar globalt. Även om mötet i slutändan misslyckades med att nå fram till ett juridiskt bindande globalt fördrag, ses processen fortfarande som ett avgörande steg mot en systemisk styrning av plastföroreningar världen över.

Globalt fokus på Busan: Deltagande av 178 länder

Konferensen samlade över 1 400 officiella representanter från 178 medlemsländer, tillsammans med mer än 2 300 representanter från mellanstatliga organisationer, FN-organ, icke-statliga organisationer, akademin och media. Målet var att upprätta ett juridiskt bindande internationellt fördrag som täcker hela plastens livscykel för att ta itu med det allt allvarligare problemet med globala plastföroreningar.

Plastföroreningar har blivit den tredje största globala miljökrisen, efter klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Data visar att över 400 miljoner ton plast produceras över hela världen varje år, med nästan en tredjedel felaktigt hanterad, som slutligen rinner ut i hav, floder och mark, vilket utgör allvarliga hot mot ekosystem och människors hälsa.

Betydande skillnader i nyckelfrågor

Medan alla nationer är överens om målet att minska plastföroreningarna, kvarstår betydande skillnader när det gäller specifika styrningsåtgärder, vilket leder till långsamma framsteg i förhandlingarna.

1. Begränsningar för plastproduktion
   Dekoalition med hög ambitionsnivå, inklusiveEuropeiska unionen, Afrikanska unionen, Kanada, Japan och mer än 100 andra länder, förespråkar begränsning av plastproduktionen vid dess källa och uppsättning av globala minskningsmål. De hävdar att endast genom att kontrollera plastproduktionen kan föroreningar i grunden dämpas.

Å andra sidan,länder med låga ambitionersåsomSaudiarabien, Ryssland, Iran och Indienmotsätter sig produktionsbegränsningar och anser att ansträngningarna istället bör fokusera på att förbättra avfallshanteringen och återvinningssystemen för att undvika ekonomiska störningar och negativa effekter på den petrokemiska industrin.

2. Reglering av farliga kemikalier och mikroplaster
   Det finns betydande meningsskiljaktigheter mellan utvecklings- och utvecklade länder om regleringen av farliga kemikalier i plastprodukter och mikroplastföroreningar. Vissa utvecklingsländer oroar sig för att alltför stränga miljöstandarder kommer att öka produktionskostnaderna och påverka industrin för återvunnen plast negativt.

3. Finansiering och tekniska stödmekanismer
   En annan viktig stridspunkt är ekonomiskt stöd. Utvecklingsländer kräver ekonomiskt och tekniskt stöd från utvecklade länder för att ta itu med plastföroreningar, med argumentet att historiska utsläppsansvar bör övervägas för att säkerställa rättvis och rättvis global styrning.

4. 
   

Konferensresultat: Inget avtal uppnått, men en stiftelse för samarbete stärkts

Efter en vecka av intensiva förhandlingar lyckades INC-5 inte nå enighet om den slutliga texten men resulterade i skapandet avtredje utkastet till ordförandens text. Deltagarna kom överens om att hålla nästa förhandlingsrunda 2025 för att fortsätta diskussionerna om olösta frågor.

I slutet av mötet,Inger Andersen, verkställande direktör för FN:s miljöprogram (UNEP),sade:
"Det globala engagemanget för att ta itu med plastföroreningar är tydligt och obestridligt. Även om ingen slutgiltig överenskommelse nåddes vid detta möte, visade representanter från alla nationer en stark vilja att samarbeta och lösa utmaningar. Detta är ett viktigt steg mot global styrning."

Svar från miljöorganisationer och industri

Miljögrupper uttryckte besvikelse över misslyckandet med att nå en överenskommelse. Greenpeace betonade att den globala plastföroreningskrisen är akut och efterlyste starkare politik och tydliga åtaganden om produktionsminskning från regeringar.

Samtidigt uttryckte flera multinationella företag sitt stöd för fördragsprocessen.IKEA, Unilever, Walmart,och andra stora globala konsumentvarumärken uppmanade till att det framtida avtalet skulle göra detkrav på att minst 30 % av plastförpackningarna ska vara gjorda av återvunnet materialoch upprätta ett enhetligt återvinningssystem för att främja en cirkulär ekonomi.

Busan-mötets betydelse för industrin för återvunnen plast

Trots de utmanande förhandlingarna sände Busan-mötet en positiv signal—den globala uppmärksamheten på styrning av plastföroreningar fortsätter att öka, vilket skapar oöverträffade möjligheter för den återvunna plastindustrin.

När den globala politiken blir strängare,användningen av återvinningsbar och återvunnen plast håller på att bli en ostoppbar trend. När fördraget är slutfört förväntas det köraökad efterfrågan på återvunnen plast globalt, stimulerar framsteg inom återvinningsteknik och främjar utvecklingen av gröna leveranskedjor.

Branschexperter menar att, i väntan på kommande politiska påtryckningar och marknadsförskjutningar,återvunna plastföretag över hela världen bör proaktivt förbereda sig genom att förbättra produktkvaliteten och förbättra certifieringssystem, som t.exGRS (Global Recycled Standard) certifiering och TC (Transaction Certificate) utfärdande.